En politiker som ofta drar till med halvsanningar och direkta lögner är Göran Persson. Tyvärr visar det sig också att journalisterna köper påståendena, och ofta låter de passera obemärkt. Det är innebörden av den granskning (PDF) som NMI har gjort (se också längst ned), och som jag kommenterar i tidningen Dagens Media idag: Persson ljuger - och journalister tror honom.

Om man faktagranskar de uttalanden som han tvärsäkert gör i tal, intervjuer, utfrågningar och debatter finner man påfallande ofta grova sakfel. Tyvärr finns det många exempel på att journalister okritiskt köper de påståenden som statsministern kommer med, och det är mycket ovanligt att en journalist pressar Persson när han dragit till med en vals. Värt att notera är att felaktigheterna inte enbart förekommer när Persson svarar ”improviserat” på mediernas frågor, utan även i sammanhang då han talar från manus.

Göran Persson målar upp bilden av ett Sverige som "har den lägsta arbetslösheten i Europa", som han hävdade i partiledardebatten i SVT (4/9 2005). I själva verket anger Eurostat att arbetslösheten var lägre i hela sju andra EU-länder, däribland i Danmark. Om vårt södra grannland påstod Persson till Dagens Nyheter (23/8 2006) att Danmark inte "ligger före oss när det gäller sysselsättningsgraden" med mer än "kanske någon tiondels procent". Men Eurostat redovisade vid den aktuella tidpunkten 75,9 % sysselsättning för Danmark och 72,5 % för Sverige, dvs. ett danskt försprång på 3,4 procentenheter.

"Snabbt växer nya jobb till, och arbetslösheten sjunker, inte minst bland de unga", sade Persson till ungdomarna i TV4:s program Ungt Val (22/5 2006). Då hade ungdomsarbetslösheten i själva verket ökat från 22 % i januari till 27,5 % i april, enligt Eurostat. I Riksdagens partiledardebatt (16/6 2006) påstod statsministern att tillväxten "växer kraftigare än någon gång tidigare" under de senaste "10-15 åren". Men enligt OECD National accounts har tillväxten uttryckt i real BNI per capita varit högre under fem av de senaste 15 åren, jämfört med regeringens optimistiska siffror för tillväxten i år.

Detta är bara ett litet urval. Så här har statsministern vid upprepade tillfällen farit med osanning om Sverige och resultaten av den förda politiken, trots att uppgifterna är enkla att verifiera mot tillgänglig statistik, och därefter att förkasta.

Det är oroväckande att landets statsminister orädd sprider påhittade uppgifter. Men minst lika illavarslande är det att journalister och medieorganisationer så ofta för budskapet vidare utan att ifrågasätta det. Inte bara därför att lögnerna ger väljarna en förljugen bild av verkligheten, men också därför att de uppmuntrar regeringschefen och hans partikollegor att prångla ut fler och mer vågade osanningar.

Man kan ha förståelse för att en programledare under en direktsänd TV-debatt eller radioutfrågning missar att ifrågasätta någon enstaka försåtlig statistikuppgift. Men det finns ingen ursäkt för de som, trots möjlighet till eftertanke och faktakontroll, återrapporterar direkt bluffartade påståenden. Det har skett vid ett stort antal tillfällen, i den skrivna pressen såväl som i etermedierna.

Journalistikens huvuduppgift som kritisk granskare av makten utmanas idag av en ny trend i media-Sverige: den ökande ”jippofieringen” och underhållningsbetonade speglingen av politiken. Kossan Doris, morotsfajter och omröstningar om politikernas "dubbelgångare" är bara några exempel. Nöjes- och sportjournalisternas intåg på den politiska rapporteringens arena är redan ett faktum. Sannolikt är det lättare att dra en vals för Kristian Luuk än K G Bergström. Men när vår statsminister obehindrat lyckas blåsa också våra mest rutinerade politiska murvlar är det fara å färde.

Mikael Nussdorf
Redaktör och medieanalytiker
Näringslivets Medieinstitut

PERSSON PÅSTÅR...

Om man faktagranskar de uttalanden som statsminister Göran Persson tvärsäkert använder i tal, intervjuer, utfrågningar och debatter finner man påfallande ofta grova sakfel och direkt lögnaktiga påståenden. Dessa felaktigheter förekommer inte enbart när Persson svarar ”improviserat” på mediernas frågor, utan även i sammanhang då han talar från manus. Persson tycks dessvärre ha en förmåga att komma undan med lögner och halvsanningar. Det är mycket ovanligt att en journalist pressar Persson när han tagit till en lögn.

Här är en sammanställning av några av dem, kombinerat med en redogörelse för fakta, baserat på statistik som är tillgänglig för alla. I förekommande fall framgår det också om och hur journalisten hanterade lögnen: utmanades påståendet, hänvisade journalisten till ovedersäglig statistik eller fick Göran Perssons påstående stå oemotsagt?

PERSSON PÅSTÅR: "Jag tror inte Danmark ligger före oss när det gäller sysselsättningsgraden, kanske någon tiondels procent". (Intervjuad i Dagens Nyheter efter talet i Malmö den 23/8 2006)

FAKTA: Eurostat redovisar 75,9 % sysselsättning för Danmark och 72,5 % för Sverige. DN-reportern utmanade inte det felaktiga påståendet (se länk ovan).

PERSSON PÅSTÅR: ”Snabbt växer nya jobb till, och arbetslösheten sjunker, inte minst bland de unga" (debatt i TV4:s Ungt Val den 22 maj 2006)

FAKTA: Enligt Eurostat ökade den svenska ungdomsarbetslösheten från 22 till 27,5 % mellan januari och april i år. Påståendet utmanades inte av utfrågarna i debatten, och förmedlas utan vidare av TV4:s reporter dagen efter.

PERSSON PÅSTÅR: "Vi har en kaka av gemensamma resurser som växer kraftigare än någon gång tidigare, eller rättare sagt någon gång tidigare de senaste 10–15 åren". (Partiledardebatten i Riksdagen, 15 juni 2006)

FAKTA: Enligt OECD National Accounts har Sverige haft högre tillväxt under 5 av de senaste 15 åren än detta år, mätt i real BNI per capita, även i jämförelse med regeringens hoppfulla siffror om innevarande år.

PERSSON PÅSTÅR: "Vi har problem med arbetslöshet och sjukskrivningar, det är ju känt. Det har också andra regeringar i Europa, med den skillnaden att vi väl har den lägsta arbetslösheten i Europa." (Partiledardebatten, SVT 4/9 2005)

FAKTA: Även om man bara räknar den öppna arbetslösheten, som Göran Persson gör, så var arbetslösheten i EU lägre i sju länder: Storbritannien, Slovenien, Österrike, Nederländerna, Luxemburg, Cypern, Irland och Danmark. Räknas de arbetslösa i åtgärder in halkar Sverige ned på den nedre halvan inom EU. I 11 av de då 15 EU-länderna var 1995-2003 utvecklingen av sysselsättningen bättre än här. Programledaren i debatten utmanade inte Perssons påstående, men TT belyste felet i ett telegram påföljande dag.

PERSSON PÅSTÅR: "Och vi kan ju se nu att det kanske viktigaste av allt, nämligen sysselsättningen, den växer i de här grupperna [bland invandrare]. Och växer rätt ordentligt." (Partiledarutfrågning, P1, 21/8)

FAKTA: Sysselsättningsgraden för utrikes födda sjönk kontinuerligt mellan 2001 och 2004, och motsvarar idag nivån i början av 90-talet. Det är endast mellan år 2004 och 2005 (som är de senaste svenska siffrorna) som den har ökat. Integrationsverket varnar i sin rapport (s. 32) för att skillnaden mellan 2005 och tidigare år måste "tolkas med stor försiktighet", och experten Johnny Zetterberg på Integrationsverket säger att man ska ta 2005-års siffror med "en stor nypa salt". Det beror på att AKU:s underlag för statistiken gjordes om 2005, och förklarar en del av den plötsliga ökningen. Det kan finnas en liten reell ökning, som man dock måste vänta med att bedöma förrän om några år när man ser trenden i det nya materialet, säger Integrationsverkets expert. Utfrågarna ändrade frågan till att gälla klyftor istället, men nämnde inte Integrationsverkets reservationer om statistiken.