Lyssna på mp3-filen här. Mer information om debatten kring hockeyklubban, som SvD använder på förstasidan samt på sidan 20 ("Värmeexplosion"), finns här.

Uppdatering: Bloggaren Dennis Josefsson noterar att NMI inte har länkat till kritikerna av McKitrick och McIntyre, som ifrågesatte hockeyklubban. Läs mer här . 

Uppdatering 2: En av Sveriges främsta experter i frågan berättar mer

Gösta Walin, professor i oceanografi vid Earth Science Center, Göteborg University, har också reagerat på Svenska Dagbladets reportage om klimatförändring och extremt väder. Hans kommentarer följer här:

Svenska Dagbladet har tagit sig friheten att använda en temperaturkurva som med största sannolikhet är totalt felaktig. Den är uppenbarligen inspirerad av den gamla Mann-kurvan, hockeyklubban, som sedan länge förlorat all trovärdighet. Fortfarande har Michael Mann inte släppt hela underlaget för dess tillkomst vilket i sig är en skandal med tanke på det enorma inflytande denna kurva haft på politiker och allmänhet över hela världen.

En mer sannolik temperaturkurva innehåller Medieval warming, och Little Ice Age som högst sannolikt uppvisar temperaturavvikelser avsevärt större än dagens temperatur förhöjning. Sen kan man undra om det är ansvarsfullt att rita dit en "prognos" för framtiden i samma bild. En prognos som inte är en prognos utan resultatet av en massa "scenarier" eller "projektioner" utan prognosvärde.

"Mer skyfall" står det vid en figur. En 2-procent ökning är nog väl inom felgränserna. Att mäta nederbörd på ett ställe går väl an men att uppskatta "nederbörden" är inte så enkelt och variationerna torde vara mycket stora (som bekant). En bättre rubrik hade varit "Nederbörden oförändrad sedan 1900-talet".

En annan grafik har rubriken: "Kuststäder kommer att dränkas". Det hade varit bättre att påpeka att den ringa tendens till havsnivåhöjning som pågår och pågått så länge som vi har information INTE har förändrats.

"Arktis krympande isar" lyder en annan grafik men detta är sannolikt en naturlig svängning. 1950-1975 var en kall period som vi har lämnat nu. Med data från hela 1900-talet (som inte finns) hade bilden sannolikt sett annorlunda ut.

En fjärde grafik heter "Orkaners förekomst varierar". Det finns några seriösa vetenskapare som befarar starkare orkaner i varmare klimat. Dock råder delade meningar om detta. Bevis finns absolut inte, varken för att det blir varmare (i tropiska områden) eller att detta leder till starkare orkaner. Naturlig variabilitet är mycket stor.

Risken att Golfströmmen skulle kollapsa bedöms emellertid som liten, säger Markku Rummukainen (numera högsta klimatexpert sedan han råkade bli chef för Rossbycentret som lever av klimathotscenarier). Om SvD hade frågat mig eller min kollega Anders Stigebrandt som utan minsta tvivel vet mest i Sverige om frågan, så hade vi svarat att denna "risk" är obefintlig.

SvD inleder med: "Jordens medeltemperatur stiger, därom råder ingen tvekan". Det gör det visst det. Tvekan är stor. Det råder nästan enighet om att temperaturen stigit under 1900-talet lite grann. Denna stegring blir "ruskig" bara om man förlänger den framåt och dessutom ökar takten. Samma fenomen inträffade omkring 1980 med besserwissrarnas visioner av framtida oljepriser. Överallt kunde man läsa prognoser om fortsatt extrem prishöjning på olja just när oljepriset var som högst. Sen föll priset till allmän förskräckelse.Jag skulle gärna ingå ett vad med hugad om huruvida temperaturen om säg 20 år. Jag skulle satsa på en avkylning (naturligtvis en ren gissning).

Erik Källström påstår att jorden inte upplevt en så snabb och stark temperaturhöjning sedan senaste istidens avslutning. Här spökar hockeyklubban igen. Påståendet är sannolikt totalt felaktigt och saknar underbyggnad.

Varför framhåller ingen de stora fördelarna med mer koldioxid i atmosfären? Det blir kanske lite varmare på höga latituder och under järnnätter. Klimatet borde bli lite jämnare snarare än vildare. (Istiderna anses vara blåsiga ehuru vi vet lite om den saken.) Och framför allt, det växer bättre och med mindre förbrukning av vatten. 

Gösta Walin, professor i oceanografi
Earth Science Center, Göteborg University