Metoderna innebar ett brott mot Norges åtagande att inte utsätta krigsfångar för farligt arbete.

Men eftersom ”internationell rätt” och ”Genèvekonventionerna” ofta förekommer utan närmare definitioner i utrikesrapporteringen kan det vara på sin plats med ett förtydligande. I Aftonbladets artikel är det lätt att förväxla den då gällande konventionen, som signerades 1929 och egentligen inte kallades för ”Genèvekonventionen”, med den som gäller idag, dvs den Tredje Genèvekonventionen från 1949 (ratifierad flera år efter kriget).

Om den relevanta konventionen från 1929 skulle ha följts till punkt och pricka så hade norrmännen exempelvis varit tvungna att ”så långt som möjligt undvika att sammanföra fångar av olika raser eller nationaliteter i samma läger” samt att så snabbt som möjligt återföra fångar som gripits i områden som är ”skadliga för personer som kommer från tempererade klimat” till mer fördelaktiga klimatzoner (artikel 9) .